Naiv. Super - Kapitel 2 & 3

1. Gör ett referat av kapitlet "Bollen" i form av en lista på högst 10 korta meningar
1.Han lever i ett tempo på 0.
2.skriver en lista på ägodelar
3.får fax från Kim (god vän)
4.väntar på en händelse.
5.letar efter något att köpa, hittar inget
6.lista som beskriver sak han letar efter
7.BOLL!
8.letar efter perfekta bollen
9.köper perfekta (röda plastbollen)
10.väntar ivrigt på kvällen då han ska leka med bollen.

2. Försök beskriv huvudpersonens inre värld, eller sätt att föra en inre monolog (samtal med sig själv) utifrån det som berättas i andra kapitlet.

Han försöker övertala sigsjälv om att han har mer saker än vad han saknar. Alltså att han faktist har det bra och inte borde vara deppig. Han gör listor för allt. Om de är skrivna på papper eller bara i hans egna tankar vet man ej. Men man kan ana att det är på papper. När han köper bollen är det som att han börjar livet på nytt. Han blir som ett litet barn. Väntar in kvällen. OHNEJ! Efter att ha läst bara några kapitel av den här boken, har jag börjat skriva som Erland Loe. Det känns konstigt. Mer naturligt. Snabbare.

3. I kapitlet "Trädet" betalar några pojkar av en skuld till huvudpersonens morfar. Varför tror du morfadern get tillbaka pengarna när de betalt av sin skuld? Vad vill han säga med det? Finns det något sedelärande i den handlingen?

Han vill nog att pojkarna skulle lära sig att under tiden de inte hadde pengar, att pengar inte är allt. Sen hadde de 50 kronor var till somarlovet så de lärde ju oxå sig att spara pengar. Morfarn fungerade nästan som en bank.

erland. loe. naiv. super. kap 1.

1. Beskriv språket

Det känns som om han pratar för sig själv. Han använder många korta meningar vilket får det att kännas som om man läser snabbare på något vis. Till skildnad från de flesta andra författarna som beskriver rummet så beskriver Loe tiden. Detta gör att man får mer utrymme för att själv föreställa sig hur saker och ting ser ut och man dras in i berättelsen mycket lättare.
Det närmsta han kommer till att beskriva en person är när han säger att hans bror, vars namn man inte får reda på, inte är lika sympatisk som han själv. Hans bror är mer av en optimist.
Nu när jag tänker på det så får man inte reda på några namn alls. Som att författaren förväntar sig att vi ska veta vem alla är. Å andra sidan kanske man inte får veta vad dem heter för att man, igen, ska använda sin egen fantasi.

Kort sammanfattat så tänker jag att boken är en återberättelse av händelser. Man får lixom själv tänka till adverb, substantiv och adjektiv.

2. Ta ut en mening ni tycker om och motivera varför ni tycker om den.
"Jag ger i stort sett fan i rummet, men jag har problem med tiden."
Denna meningen fångade min uppmärksamhet i och med att den nästan beskriver hela boken. Loe beskriver tiden och går in i detalj där saker tar lång tid och han beskriver inte så mycket när det händer något under en kort tid. I andra ord: Loe ger i stort sett fan i rummet, men han beskriver gärna tiden.

3. "Krocket är en liten grej och det här är en stor grej". Vad betyder detta för huvudpersonen? Vad leder förlusten till och hur kan det hända, tror du?

Man går o går tills man stöter på ett hinder. För det är då man inser vad man har gjort. Det första kapitlet heter 'Väggen'. Men ändå nämns ingen vägg någonstans i kapitlet om man inte läser mellan raderna. Huvudpersonen lever sitt lilla liv tills han förlorar en krocketmatch. d.v.s. han stöter på väggen i sitt liv. Tänk dig att du går längs en gata och smsar med din mobil. Plötsligt går du rakt in i en lyktstolpe. Det är först då du inser att du har gått fel rikting och du måste ändra kurs. Huvudpersonen gav upp sitt liv för ett annat.

JONAS GARDELL - EN KOMIKERS UPPVÄXT

12 åriga Juha Lindström växer upp under 1970-talet i en liten håla utanför Stockholm som heter Sävbyholm. Sävbyholm verkar vara lugnt och fridfullt på ytan men undertill hittar man mycket fel och krångligheter. Den vuxna Juha är en känd komiker som inte kan tränga bort sina minnen från barndomen. Han kommer ihåg hur han fjäskade för de coola I skolan, de han hatade, genom att göra narr av sig själv. Han lyckades inte alltid. Nu skickar han brev till addressen där hans gamla barndomsvän Thomas bodde I hopp om att han bor kvar och läser breven. I breven ber han om förlåtelse och förklarar hur dåligt han mår för hur han betedde sig i skolan när de var yngre. I boken får vi följa Juha under hans uppväxt i grundskolan, då det enda han e bra på är att vara rolig. Hans fantasi är överflödig men han "lånar" gärna idèer av småkända stand-up komiker.

När jag läste boken fick jag bilder i mina tankar på hur scenerna skulle kunna sett ut. Det hjälpte säkert delvis att jag såg lite av serien när jag var yngre. Jag tycker Jonas Gardell gjorde bra ifrån sig när han skrev boken. Språket fångar läsaren och suger in en i berättelsen nästan som om man själv är med som kanske en av klasskamraterna. Jag gillade hur karaktärernas kännslor beskrevs. De blev mer levande. Inte bara namn i en text.