1. Inledning
Jag är intresserad av Erik H. Eriksons teorier. Det är lätt för mig att förstå vad han menar för jag tänker livets stadier som nivåer i ett RPG - eller sidescrolling Megamanspel där man måste övervinna en kris för att kunna gå vidare.
2. Bakgrund
Erik Erikson föddes den 15e juni 1902 i Frankfurt i Tyskland. Hans danska far lämnade familjen innan E. Erikson föddes i och med att han flydde landet i samband med krimminella band och bedrägeri. Hans unga judiska mor, Karla Abrahamsen, gifte om sig med Erik Eriksons läkare Dr. Theodor Homberger under tiden hon studerade till att bli sjuksköterska. Erikson var då 3 år gammal.
Hans intresse för identitet utvecklades tidigt utifrån egna erfarenheter. Eftersom han var lång, blond och blåögd retade skolkamraterna honom om att han var från norden. Han var dessutom avvisad i grundskolan pga. hans judiska bakgrund.
Dr. Homburger var bestämd om att hänvisas som Eriksons far och tillförde sitt efternamn på pojken år 1908. Slutligen adopterades Erikson år 1911. Trots detta var det uppenbart att Erikson ansågs skiljaktig som den adopterade svärsonen när hans tre halvsystrar kommer in i bilden. Genom tonåren identifierade han sig mer och mer som utomstående, både inom och utanför omgivningen.
3. Teori
Eriksons teori innebär att varje person går igenom åtta stadier i livet för att utveckla en personlighet. Resultatet från ett tidigt stadium speglar hur man hanterar framtida händelser.
Det första stadiet t.ex. är förtroende vs missförtroende där man måste lära sig att lita på föräldrarna men man måste balansera det med att barnet inte får lita för mycket för att det kan leda till att man blir bedragen i framtiden.
Erikson menar att en balans, accepterande och förståelse, mellan de två sidorna måste ske för att man ska kunna utvecklas vidare.
hopp - Basic Trust vs. Mistrust - Infant stage. Does the child believe its caregivers to be reliable?
vilja - Autonomy vs. Shame and Doubt - Toddler stage. Child needs to learn to explore the world. Bad if the parent is too smothering or completely neglectful.
mening - Initiative vs. Guilt - Kindergarten - Can the child plan or do things on his own, such as dress him or herself. If "guilty" about making his or her own choices, the child will not function well. Erikson has a positive outlook on this stage, saying that most guilt is quickly compensated by a sense of accomplishment.
kompetens - Industry vs. Inferiority - Around age 6 to puberty. Child comparing self worth to others (such as in a classroom environment). Child can recognise major disparities in personal abilities relative to other children. Erikson places some emphasis on the teacher, who should ensure that children do not feel inferior.
trohet - Identity vs. Role Confusion - Teenager. Questioning of self. Who am I, how do I fit in? Where am I going in life? Erikson believes that if the parents allow the child to explore, they will conclude their own identity. However, if the parents continually push him/her to conform to their views, the teen will face identity confusion.
kärlek (in intimate relationships, work and family) - Intimacy vs. Isolation - Young adult. Who do I want to be with or date, what am I going to do with my life? Will I settle down? This stage has begun to last longer as young adults choose to stay in school and not settle.
omsorg - Generativity vs. Stagnation - the Mid-life crisis. Measure accomplishments/failures. Am I satisfied or not? The need to assist the younger generation. Stagnation is the feeling of not having done anything to help the next generation.
visdom - Ego Integrity vs. Despair - old age. Some handle death well. Some can be bitter, unhappy, dissatisfied with what they accomplished or failed to accomplish within their life time. They reflect on the past, and either conclude at satisfaction or despair.
4. Analys
När jag läser om teorin börjar jag direkt tänka på gamla 8-bitarsspel såsom Super Mario Bros. Men framförallt tänker jag på Megaman och Zelda. I Megaman spelar du 8 olika banor med en boss i slutet av varje bana. När man vinner över en boss får man ett nytt vapen som är en blandning av sitt eget och bossens vapen. Man får själv välja vilken ordning man spelar banorna i men eftersom de olika bossarnas vapen är olika bra mot olika bossar finns det en speciell ordning som man hälst spelar banorna i. Vissa bossar är t.o.m. omöjliga att vinna över om du inte har rätt vapen (eller en jäkla massa extraliv).
För mig symboliserar bossfighterna Erik Homburger Eriksons nivåer som man måste klara för att få erfarenheten (vapnet) så att man klarar sig bättre i senare nivåer. Samtidigt som karaktären i spelet blir starkare blir den som spelar spelet bättre på spelet. Om man dör för att en fiende hoppade på en så vet man nästa gång att den hoppar på ett visst sätt. Sen kanske man dör igen ändå för att den fienden också kan skuta. Då har man lärt sig att fienden kan både skuta och hoppa. Varje gång man dör lär man sig hur man kanske ska hantera situationen nästa gång.
Om en bana är för lätt lär man sig inget om hur man ska spela men om den är för svår kan man inte göra framsteg eftersom hur många olika sätt man än försöker på, kan man inte göra framsteg.
Källor
http://www.nndb.com/people/151/000097857/ (Bakgrund)
http://socialpsykologi.twice.se/erik_h_erikson.html (Teorin)
http://nintendo8.com/game/331/mega_man_3/ (Megaman 3 spelet)
http://megaman.wikia.com/wiki/Mega_Man_3_Walkthrough (Megaman 3 bossordning)
torsdag 3 mars 2011
onsdag 2 februari 2011
instuderingsfrågor
1. Vad händer om en kommun missköter sin ekonomi?
2. Vilka uppgifter har kommunen?
3. Varför är det viktigt att ha kommuner inom ett landsting och inte ha hela landet samlat under en och samma uppgifter?
4. I vilket sammanhang får kommunen lägga en entré avgift för en simhall?
5. När kan du som malmöbo överklaga till länsrätten?
6. Vilka uppgifter har landstingen?
7. Vad är ett kommunalförbund?
8. Kommunalvetorätt, vad innebär det?
9. Vad innebär det att dela upp nämnder geografiskt gentemot att dela upp de i ansvarsområden?
10. Nämn sju exempel på olika nämnder.
2. Vilka uppgifter har kommunen?
3. Varför är det viktigt att ha kommuner inom ett landsting och inte ha hela landet samlat under en och samma uppgifter?
4. I vilket sammanhang får kommunen lägga en entré avgift för en simhall?
5. När kan du som malmöbo överklaga till länsrätten?
6. Vilka uppgifter har landstingen?
7. Vad är ett kommunalförbund?
8. Kommunalvetorätt, vad innebär det?
9. Vad innebär det att dela upp nämnder geografiskt gentemot att dela upp de i ansvarsområden?
10. Nämn sju exempel på olika nämnder.
måndag 31 januari 2011
– Tobias Billström På Besök hos Malmö Latin Förstärkta Program –
Fredagen den 28e januari kom Sveriges Migrationsminister Tobias Billström (M) på besök till MLF eleverna i malmö latinskola. Eleverna ställde förberedda frågor som Tobias Billström besvarade efter ett introducerande tal om regeringens migrationspolitik. En elev nämnde att han tyckte Billström slingrade sig runt frågor och undvek att svara direkt på ämnet. En fråga som ställdes var hur det känns för honom (Billström) att vara malmöbo vilket han svarade ”Bra” men fortsatte sen säga att han representerar Sverige i EU och inte Skåne eller Malmö. Och i Stockholm är han inte mindre svensk än andra som sitter i riksdagen men han känner sig ändå mer som malmöit än stockholmare. En annan fråga var mer yrkesrelaterad då eleven undrade vad Billström är missnöjd med. Svaret till den frågan var att han är missnöjd med mycket men det huvudsakliga missnöjet är att EU inte har en gemensam migrationspolitik.
Många av frågorna var känslomässigt grundade och detta konstaterade Billström att han inte var bekväm med då han är van vid objektiva frågor och inte subjektiva.
En elev som är aktiv inom politik undrade om Tobias Billströms sexuella läggning påverkar hans (Billströms) handlingar och beslut. Tobias tyckte inte att politik kan blandas med ens känslor.
Postumt till intervjun kommenterade eleverna att det var mycket bra men en elev gick förbi honom och yttrade att han (eleven) tyckte han (Billström) ”slingrade sig lite mycket”.
torsdag 27 januari 2011
Instuderingsfrågor kring teorier om barns utveckling
Teorier om utvecklingspsykologi
1. Daniel Stern:
Det vi upplever i barndomen kan sätta bestående avtryck i vårt medvetande. Små barn anser sig som ett jag väldigt tidigt. (Begynnande själv)
Barn är socialt aktiva individer redan från början. De utvecklar en personlighet långt innan de kan prata. Föräldrarnas reaktion på barnets handlingar är viktiga redan från början för barnets personlighetsutveckling. För att identifiera sina känslor måste barnen få dem bekräftade av andra människor.
2. Jean Piaget:
Barns tankeförmåga utvecklas steg för steg i olika stadier. I de olika nivåerna lär de sig att anpassa sitt tänkande och handlande till nya kunskaper och erfarenheter. Ett barn har en gräns för vad de kan lära sig under en viss ”level” och när de ”går upp i level”/blir mer mogna, kan de lära sig mer.
3. Lev Vygotskij:
Barn lär sig först använda språk i sociala sammanhang för att därefter utveckla ett individuellt språk. Genom att språk utvecklas i sociala relationer, är det viktigt för barn att få umgås med andra. För att ett barn ska kunna ha ett visst beteende måste de se någon annan med det beteendet för att utveckla det på egen hand sen. Där finns två nivåer: stabila och kritiska; i det stabila sker utveckling stabilt; i det kritiska sker starka förändringar som kan visas genom konflikter med omgivningen. De kritiska perioderna är också stadier på vägen mot en större självständighet.
Lekteorier
1. Sigmund Freud:
Barn bearbetar svåra händelser genom att leka. I leken kan de skapa sin egenfantasivärld som fredställer deras önskningar. De kan även utöva sina kunskaper och ”öva inför det verkliga livet”
2. Erik Homburger Erikson:
Leken är det viktigaste sättet att bearbeta känslor av underlägsenhet och rädsla. Något som verkar farligt kan bli ofarligt genom leken.
I leken kan barn även öva på att uttrycka känslor. De kan välja att reagera med skräck eller triumf inför ondskan. I leken har barn möjligheten att ta kontrollen över det farliga och vara modiga och starka. Genom lek kan barn läka sårade känslor. En människa är bara en människa om man har sin lekförmåga bevarad.
3. Jean Piaget:
Barn prövar sina upplevelser och erfarenheter genom att leka. I leken lär de sig att anpassa nya upplevelser efter tidigare erfarenheter. Leken är också betydlig för inlärning. Sten sjunker, gren flyter etc.
4. Lev Vygotskij:
Leken är en social process. Leken kommer in i barns liv då de blir medvetna om vuxnas handlingar. Leken återspeglar handlingar som de har sett vuxna göra förr. Om ett barn har sett en riddarfilm med vuxna skådespelare leker de riddare.
1. Daniel Stern:
Det vi upplever i barndomen kan sätta bestående avtryck i vårt medvetande. Små barn anser sig som ett jag väldigt tidigt. (Begynnande själv)
Barn är socialt aktiva individer redan från början. De utvecklar en personlighet långt innan de kan prata. Föräldrarnas reaktion på barnets handlingar är viktiga redan från början för barnets personlighetsutveckling. För att identifiera sina känslor måste barnen få dem bekräftade av andra människor.
2. Jean Piaget:
Barns tankeförmåga utvecklas steg för steg i olika stadier. I de olika nivåerna lär de sig att anpassa sitt tänkande och handlande till nya kunskaper och erfarenheter. Ett barn har en gräns för vad de kan lära sig under en viss ”level” och när de ”går upp i level”/blir mer mogna, kan de lära sig mer.
3. Lev Vygotskij:
Barn lär sig först använda språk i sociala sammanhang för att därefter utveckla ett individuellt språk. Genom att språk utvecklas i sociala relationer, är det viktigt för barn att få umgås med andra. För att ett barn ska kunna ha ett visst beteende måste de se någon annan med det beteendet för att utveckla det på egen hand sen. Där finns två nivåer: stabila och kritiska; i det stabila sker utveckling stabilt; i det kritiska sker starka förändringar som kan visas genom konflikter med omgivningen. De kritiska perioderna är också stadier på vägen mot en större självständighet.
Lekteorier
1. Sigmund Freud:
Barn bearbetar svåra händelser genom att leka. I leken kan de skapa sin egenfantasivärld som fredställer deras önskningar. De kan även utöva sina kunskaper och ”öva inför det verkliga livet”
2. Erik Homburger Erikson:
Leken är det viktigaste sättet att bearbeta känslor av underlägsenhet och rädsla. Något som verkar farligt kan bli ofarligt genom leken.
I leken kan barn även öva på att uttrycka känslor. De kan välja att reagera med skräck eller triumf inför ondskan. I leken har barn möjligheten att ta kontrollen över det farliga och vara modiga och starka. Genom lek kan barn läka sårade känslor. En människa är bara en människa om man har sin lekförmåga bevarad.
3. Jean Piaget:
Barn prövar sina upplevelser och erfarenheter genom att leka. I leken lär de sig att anpassa nya upplevelser efter tidigare erfarenheter. Leken är också betydlig för inlärning. Sten sjunker, gren flyter etc.
4. Lev Vygotskij:
Leken är en social process. Leken kommer in i barns liv då de blir medvetna om vuxnas handlingar. Leken återspeglar handlingar som de har sett vuxna göra förr. Om ett barn har sett en riddarfilm med vuxna skådespelare leker de riddare.
lördag 11 december 2010
tisdag 7 december 2010
Del 2 fråga 1 och 2
1. Hur bör Israel-Palestina konflikten lösas?
Istället för att ställa sig på en sida borde en eller flera stormakter hjälpa båda sidorna så att de inser att de egentligen kan samsas. En stormakt kan sätta press på båda sidorna men då ska stormakten inte ha en våldsam partisk historia som USA har. Exempel kan vara FN. Varje gång man har delat ett land i öst/väst eller norr/syd har det skapat konflikter. Lär sig ingen?
Makt – sätta press, Historia – ta en parts parti? }stormakt T.ex. FN
Hur ska de kunna leva tillsammans? – Kan de överhuvudtaget det?
- Hur ska landet delas?
- Jerusalem – hur ska staden delas?
Jerusalem – rain of peace
http://sv.wikipedia.org/wiki/Israel%E2%80%93Palestina-konflikten
http://www.mideastweb.org/briefhistory.htm
2. Bör internationella trupper vara i Afghanistan?
Ja: varför? Vilka ska vara där? Vad är syftet?`
Nej: Vad göra istället? Ska talibanerna få ta över?
Deomkrati eller mänskliga rättigheter – vad är viktigast?
Både ja och nej. Det behövs viss militär insats för att landet klarar sig inte själv och man måste skydda civilbefolkningen. Talibaner kan också civilbefolkning. Men USA får inte utöva makt och låtsas vara ”the good guy” för egna syften och egen vinning. FN ska inte bara utbilda polis och militär, utan det viktigaste är att man börjar respektera mänskliga rättigheter och skapar ett hållbart samhälle. Man kan alltid tänka sig fram till demokrati och mänskliga rättigheter, men man vet inte vad det är om man aldrig upplevt det. Man kan inte trycka på ”fast forward-knappen” så Afghanistan blir som Sverige över en natt. Demokrati är en process där man lär av sina misstag.
När man lägger sig i och försöker styra över folk som inte vill bli styrda över skapar man ofta mer konflikter.
http://www.president.gov.af/Contents/85/Documents/209/Commission.html#AIHRC
Istället för att ställa sig på en sida borde en eller flera stormakter hjälpa båda sidorna så att de inser att de egentligen kan samsas. En stormakt kan sätta press på båda sidorna men då ska stormakten inte ha en våldsam partisk historia som USA har. Exempel kan vara FN. Varje gång man har delat ett land i öst/väst eller norr/syd har det skapat konflikter. Lär sig ingen?
Makt – sätta press, Historia – ta en parts parti? }stormakt T.ex. FN
Hur ska de kunna leva tillsammans? – Kan de överhuvudtaget det?
- Hur ska landet delas?
- Jerusalem – hur ska staden delas?
Jerusalem – rain of peace
http://sv.wikipedia.org/wiki/Israel%E2%80%93Palestina-konflikten
http://www.mideastweb.org/briefhistory.htm
2. Bör internationella trupper vara i Afghanistan?
Ja: varför? Vilka ska vara där? Vad är syftet?`
Nej: Vad göra istället? Ska talibanerna få ta över?
Deomkrati eller mänskliga rättigheter – vad är viktigast?
Både ja och nej. Det behövs viss militär insats för att landet klarar sig inte själv och man måste skydda civilbefolkningen. Talibaner kan också civilbefolkning. Men USA får inte utöva makt och låtsas vara ”the good guy” för egna syften och egen vinning. FN ska inte bara utbilda polis och militär, utan det viktigaste är att man börjar respektera mänskliga rättigheter och skapar ett hållbart samhälle. Man kan alltid tänka sig fram till demokrati och mänskliga rättigheter, men man vet inte vad det är om man aldrig upplevt det. Man kan inte trycka på ”fast forward-knappen” så Afghanistan blir som Sverige över en natt. Demokrati är en process där man lär av sina misstag.
När man lägger sig i och försöker styra över folk som inte vill bli styrda över skapar man ofta mer konflikter.
http://www.president.gov.af/Contents/85/Documents/209/Commission.html#AIHRC
tisdag 30 november 2010
the REVIEW of the REVIEWS of SKIN
Dennis Harvey's rating: "Design contributions are well-turned, tech aspects solidly pro."
The article from 'Variety' is considered, by me, as a retelling of the film rather than a review. Dennis Harvey offers scarce personal views. Apart from the last paragraph, where he mentions one sentence for each main character, there seems to be no comments within the review.
Roger Ebert's Rating: ****
Roger Ebert's four star review based on personal accounts is a well written article with few plot spoilers.
Roger Ebert's four star review based on personal accounts is a well written article with few plot spoilers.
Reviewer's Rating: C+
Article three is probably the least pre-constructed article i have ever read. The anonymous critic is extremely narrow-minded. I recon there is no room in the spotlight for such a poor review concentrated on pointing out the scarcely occurring flaws of the film.
mlfaron.blogspot.com
Aron's Rating: A satisfying discussion-inducing film
Article three is probably the least pre-constructed article i have ever read. The anonymous critic is extremely narrow-minded. I recon there is no room in the spotlight for such a poor review concentrated on pointing out the scarcely occurring flaws of the film.
mlfaron.blogspot.com
Aron's Rating: A satisfying discussion-inducing film
Asking me for an opinion would lead to a character analysis and a discussion regarding apartheid. I think this is exactly what the director meant for when creating this artistic film adaption of Sandra Liang's life.
fredag 19 november 2010
Afghanistan
Extra till 'armadillo'
1. År 1979 invaderar ryssarna Afghanistan.
2. Afghanerna, Talibanerna krigade mot ryssarna.
3. CIA investerade miljardtals dollar på vapen och utbildning av vad man kallade afghanska frihetskämpar och på så sätt blev USA rysslands motstånds understöd. Obama ångrar detta djupt.
4. Talibanrörelsen är en rörelse inom sunnitisk islam som bygger på att behålla heder för religion och familj. Rörelsen har sitt ursprung i de pakistanska flyktingläger som afghaner flydde till under den sovjetiska ockupationen av Afghanistan. Förutom afghaner ingår även en del pakistanier i rörelsen. Medlemmarna har utbildats av CIA.
5. Det officiella målet med USAs Afghanistan invasion var att fånga Usama bin Ladin, utrota al-Qaida, och få bort talibanregimen.
6. Svenska soldater är i Afghanistan för att försvara civilbefolkningen och för att undervisa afghanska soldater och poliser så att de kan behålla fred utan andra länders hjälp (demokrati).
1. År 1979 invaderar ryssarna Afghanistan.
2. Afghanerna, Talibanerna krigade mot ryssarna.
3. CIA investerade miljardtals dollar på vapen och utbildning av vad man kallade afghanska frihetskämpar och på så sätt blev USA rysslands motstånds understöd. Obama ångrar detta djupt.
4. Talibanrörelsen är en rörelse inom sunnitisk islam som bygger på att behålla heder för religion och familj. Rörelsen har sitt ursprung i de pakistanska flyktingläger som afghaner flydde till under den sovjetiska ockupationen av Afghanistan. Förutom afghaner ingår även en del pakistanier i rörelsen. Medlemmarna har utbildats av CIA.
5. Det officiella målet med USAs Afghanistan invasion var att fånga Usama bin Ladin, utrota al-Qaida, och få bort talibanregimen.
6. Svenska soldater är i Afghanistan för att försvara civilbefolkningen och för att undervisa afghanska soldater och poliser så att de kan behålla fred utan andra länders hjälp (demokrati).
måndag 8 november 2010
Frågor om Riksdag och Demokrati
1. För att påverka politiker kan jag som individ:
a) Demonstrera
b) Använda mig av medier t.ex. skriva och skicka in en artikel till sydsvenskan)
c) Kontakta politikern och ställa frågor
Jag skulle föredra att ta kontakt med politikern när jag har chansen och sedan ställa frågor och intervjua.
2. På 1900-talets början fick kvinnor rösträtt. Jag tycker att detta är viktigt att ta upp för att det upphöjde kvinnornas värde gentemot männen.
Under krigen när männen var i strid blev kvinnorna en stor del av industrin (om inte hela industrin) och blev på så sätt mer jämställda.
3. Ett parti som får 35 % av befolkningens röster får oftast 35 % av platserna. Alltså representeras de 35 % av folket i riksdagens 35 %. Det är viktigt att siffrorna stämmer överens för att om 35 % av folket röstar på ett parti som sedan får 12 % av platserna i riksdagen blir valresultatet ogiltigt och då blir riksdagens beslut ogiltiga.
4. Med en minoritets regering blir det svårt att få igenom sina krav och viljor eftersom det finns större motstånd. Eftersom man består av mindre än hälften så är det stor chans att en lika stor del säger ja som nä.
5. Regering och statsmakten har olika uppgifter. Riksdagens stiftar lagar och beslutar om skatter och om statens uppgifter. Tar även ställning till utrikespolitik och undersöker regeringens lagförslag. Regeringen styr och leder Sverige. Regeringen lämnar förslag på lagar till riksdagen och verkställer riksdagens beslut. När makten är delad i två delar blir det troligen mindre korruption eftersom riksdagen får ändra på regeringens förslag och förslagen blir då kanske förslagen granskas och diskuteras mer.
6. Några maktcentra i Sverige är: folket, median, riksdagen, regeringen.
Folket kan påverka genom demonstrationer och genom samarbete med fler folk och genom att göra sin röst hörd. Median kan påverka genom att ge ut kunskap om aktuella händelser som i sin tur påverkar folk. Median är där för att fler folk ska få reda på all information som andra maktcentra ger ut. Riksdagen och regeringen är representanter för folket och är därför påverkade av folkets röster och påverkar dessutom folkets röster.
7. Statsministern väljer sina personliga favoriter till ministrar:
nackdelar: Moderaterna får mer utrikesmakt än vad de egentligen ska ha.
Det blir mer likt en majoritetsregering och mindre likt ett samarbete av partierna. Jag menar, vad fasiken gör en kristdemokrat som socialminister?
Fördelar: än så länge ser jag inget direkt positivt med blockpolitikens orättvisor där man förvandlar 29% av Sveriges röster till 47%.
8. Om Atens statsskick hade funnits idag så skulle det nog ses mer som en monarki än en demokrati. Men I antikens grekland sågs enbart de fria männen som folket och det var de som diskuterade och bestämde. Därför skulle Atens statsskick kunna vara både en demokrati och en diktatur.
9. En enskild person kan påverka EU:s beslut genom att rösta på sitt parti så att Sverige får en rättvis representant inom EU. På Europeiska kommissionens hemsida arrangeras webbdebatter där man lättare kan få sin röst hörd och argumentera för sina åsikter om det aktuella ämnet. Se fråga 1. för ytterligare alternativ
a) Demonstrera
b) Använda mig av medier t.ex. skriva och skicka in en artikel till sydsvenskan)
c) Kontakta politikern och ställa frågor
Jag skulle föredra att ta kontakt med politikern när jag har chansen och sedan ställa frågor och intervjua.
2. På 1900-talets början fick kvinnor rösträtt. Jag tycker att detta är viktigt att ta upp för att det upphöjde kvinnornas värde gentemot männen.
Under krigen när männen var i strid blev kvinnorna en stor del av industrin (om inte hela industrin) och blev på så sätt mer jämställda.
3. Ett parti som får 35 % av befolkningens röster får oftast 35 % av platserna. Alltså representeras de 35 % av folket i riksdagens 35 %. Det är viktigt att siffrorna stämmer överens för att om 35 % av folket röstar på ett parti som sedan får 12 % av platserna i riksdagen blir valresultatet ogiltigt och då blir riksdagens beslut ogiltiga.
4. Med en minoritets regering blir det svårt att få igenom sina krav och viljor eftersom det finns större motstånd. Eftersom man består av mindre än hälften så är det stor chans att en lika stor del säger ja som nä.
5. Regering och statsmakten har olika uppgifter. Riksdagens stiftar lagar och beslutar om skatter och om statens uppgifter. Tar även ställning till utrikespolitik och undersöker regeringens lagförslag. Regeringen styr och leder Sverige. Regeringen lämnar förslag på lagar till riksdagen och verkställer riksdagens beslut. När makten är delad i två delar blir det troligen mindre korruption eftersom riksdagen får ändra på regeringens förslag och förslagen blir då kanske förslagen granskas och diskuteras mer.
6. Några maktcentra i Sverige är: folket, median, riksdagen, regeringen.
Folket kan påverka genom demonstrationer och genom samarbete med fler folk och genom att göra sin röst hörd. Median kan påverka genom att ge ut kunskap om aktuella händelser som i sin tur påverkar folk. Median är där för att fler folk ska få reda på all information som andra maktcentra ger ut. Riksdagen och regeringen är representanter för folket och är därför påverkade av folkets röster och påverkar dessutom folkets röster.
7. Statsministern väljer sina personliga favoriter till ministrar:
nackdelar: Moderaterna får mer utrikesmakt än vad de egentligen ska ha.
Det blir mer likt en majoritetsregering och mindre likt ett samarbete av partierna. Jag menar, vad fasiken gör en kristdemokrat som socialminister?
Fördelar: än så länge ser jag inget direkt positivt med blockpolitikens orättvisor där man förvandlar 29% av Sveriges röster till 47%.
8. Om Atens statsskick hade funnits idag så skulle det nog ses mer som en monarki än en demokrati. Men I antikens grekland sågs enbart de fria männen som folket och det var de som diskuterade och bestämde. Därför skulle Atens statsskick kunna vara både en demokrati och en diktatur.
9. En enskild person kan påverka EU:s beslut genom att rösta på sitt parti så att Sverige får en rättvis representant inom EU. På Europeiska kommissionens hemsida arrangeras webbdebatter där man lättare kan få sin röst hörd och argumentera för sina åsikter om det aktuella ämnet. Se fråga 1. för ytterligare alternativ
tisdag 7 september 2010
DEMOKRITOS
”Universum består av antingen ingenting (vakuum) eller någonting (oändligt många atomer)”
Demokritos var en filosof i antika Grekland (460-370 f.kr.) vars far var en mäktig adelsman. När hans far avled gav Demokritos sig ut i världen för att lära sig nya saker.
När han var äldre påstod han att naturen har egna lagar som inte har någonting med gudarna att göra. Han hävdade också att allt som finns är uppbyggt av små, odelbara byggklossar (atomer). Dessa atomer finns i olika storlekar och former. När flera atomer klumpar ihop sig bildas det olika material.
Demokritos var en filosof i antika Grekland (460-370 f.kr.) vars far var en mäktig adelsman. När hans far avled gav Demokritos sig ut i världen för att lära sig nya saker.
När han var äldre påstod han att naturen har egna lagar som inte har någonting med gudarna att göra. Han hävdade också att allt som finns är uppbyggt av små, odelbara byggklossar (atomer). Dessa atomer finns i olika storlekar och former. När flera atomer klumpar ihop sig bildas det olika material.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
