torsdag 3 mars 2011

Erik Homburger Erikson

1. Inledning

Jag är intresserad av Erik H. Eriksons teorier. Det är lätt för mig att förstå vad han menar för jag tänker livets stadier som nivåer i ett RPG - eller sidescrolling Megamanspel där man måste övervinna en kris för att kunna gå vidare.

2. Bakgrund
Erik Erikson föddes den 15e juni 1902 i Frankfurt i Tyskland. Hans danska far lämnade familjen innan E. Erikson föddes i och med att han flydde landet i samband med krimminella band och bedrägeri. Hans unga judiska mor, Karla Abrahamsen, gifte om sig med Erik Eriksons läkare Dr. Theodor Homberger under tiden hon studerade till att bli sjuksköterska. Erikson var då 3 år gammal.
Hans intresse för identitet utvecklades tidigt utifrån egna erfarenheter. Eftersom han var lång, blond och blåögd retade skolkamraterna honom om att han var från norden. Han var dessutom avvisad i grundskolan pga. hans judiska bakgrund.
Dr. Homburger var bestämd om att hänvisas som Eriksons far och tillförde sitt efternamn på pojken år 1908. Slutligen adopterades Erikson år 1911. Trots detta var det uppenbart att Erikson ansågs skiljaktig som den adopterade svärsonen när hans tre halvsystrar kommer in i bilden. Genom tonåren identifierade han sig mer och mer som utomstående, både inom och utanför omgivningen.
3. Teori
Eriksons teori innebär att varje person går igenom åtta stadier i livet för att utveckla en personlighet. Resultatet från ett tidigt stadium speglar hur man hanterar framtida händelser.

Det första stadiet t.ex. är förtroende vs missförtroende där man måste lära sig att lita på föräldrarna men man måste balansera det med att barnet inte får lita för mycket för att det kan leda till att man blir bedragen i framtiden.

Erikson menar att en balans, accepterande och förståelse, mellan de två sidorna måste ske för att man ska kunna utvecklas vidare.





hopp - Basic Trust vs. Mistrust - Infant stage. Does the child believe its caregivers to be reliable?
vilja - Autonomy vs. Shame and Doubt - Toddler stage. Child needs to learn to explore the world. Bad if the parent is too smothering or completely neglectful.
mening - Initiative vs. Guilt - Kindergarten - Can the child plan or do things on his own, such as dress him or herself. If "guilty" about making his or her own choices, the child will not function well. Erikson has a positive outlook on this stage, saying that most guilt is quickly compensated by a sense of accomplishment.
kompetens - Industry vs. Inferiority - Around age 6 to puberty. Child comparing self worth to others (such as in a classroom environment). Child can recognise major disparities in personal abilities relative to other children. Erikson places some emphasis on the teacher, who should ensure that children do not feel inferior.
trohet - Identity vs. Role Confusion - Teenager. Questioning of self. Who am I, how do I fit in? Where am I going in life? Erikson believes that if the parents allow the child to explore, they will conclude their own identity. However, if the parents continually push him/her to conform to their views, the teen will face identity confusion.
kärlek (in intimate relationships, work and family) - Intimacy vs. Isolation - Young adult. Who do I want to be with or date, what am I going to do with my life? Will I settle down? This stage has begun to last longer as young adults choose to stay in school and not settle.
omsorg - Generativity vs. Stagnation - the Mid-life crisis. Measure accomplishments/failures. Am I satisfied or not? The need to assist the younger generation. Stagnation is the feeling of not having done anything to help the next generation.
visdom - Ego Integrity vs. Despair - old age. Some handle death well. Some can be bitter, unhappy, dissatisfied with what they accomplished or failed to accomplish within their life time. They reflect on the past, and either conclude at satisfaction or despair.



4. Analys

När jag läser om teorin börjar jag direkt tänka på gamla 8-bitarsspel såsom Super Mario Bros. Men framförallt tänker jag på Megaman och Zelda. I Megaman spelar du 8 olika banor med en boss i slutet av varje bana. När man vinner över en boss får man ett nytt vapen som är en blandning av sitt eget och bossens vapen. Man får själv välja vilken ordning man spelar banorna i men eftersom de olika bossarnas vapen är olika bra mot olika bossar finns det en speciell ordning som man hälst spelar banorna i. Vissa bossar är t.o.m. omöjliga att vinna över om du inte har rätt vapen (eller en jäkla massa extraliv).
För mig symboliserar bossfighterna Erik Homburger Eriksons nivåer som man måste klara för att få erfarenheten (vapnet) så att man klarar sig bättre i senare nivåer. Samtidigt som karaktären i spelet blir starkare blir den som spelar spelet bättre på spelet. Om man dör för att en fiende hoppade på en så vet man nästa gång att den hoppar på ett visst sätt. Sen kanske man dör igen ändå för att den fienden också kan skuta. Då har man lärt sig att fienden kan både skuta och hoppa. Varje gång man dör lär man sig hur man kanske ska hantera situationen nästa gång.

Om en bana är för lätt lär man sig inget om hur man ska spela men om den är för svår kan man inte göra framsteg eftersom hur många olika sätt man än försöker på, kan man inte göra framsteg.





Källor

http://www.nndb.com/people/151/000097857/ (Bakgrund)

http://socialpsykologi.twice.se/erik_h_erikson.html (Teorin)

http://nintendo8.com/game/331/mega_man_3/ (Megaman 3 spelet)

http://megaman.wikia.com/wiki/Mega_Man_3_Walkthrough (Megaman 3 bossordning)

onsdag 2 februari 2011

instuderingsfrågor

1. Vad händer om en kommun missköter sin ekonomi?

2. Vilka uppgifter har kommunen?

3. Varför är det viktigt att ha kommuner inom ett landsting och inte ha hela landet samlat under en och samma uppgifter?

4. I vilket sammanhang får kommunen lägga en entré avgift för en simhall?

5. När kan du som malmöbo överklaga till länsrätten?

6. Vilka uppgifter har landstingen?

7. Vad är ett kommunalförbund?

8. Kommunalvetorätt, vad innebär det?

9. Vad innebär det att dela upp nämnder geografiskt gentemot att dela upp de i ansvarsområden?

10. Nämn sju exempel på olika nämnder.

måndag 31 januari 2011

– Tobias Billström På Besök hos Malmö Latin Förstärkta Program –


Fredagen den 28e januari kom Sveriges Migrationsminister Tobias Billström (M) på besök till MLF eleverna i malmö latinskola. Eleverna ställde förberedda frågor som Tobias Billström besvarade efter ett introducerande tal om regeringens migrationspolitik. En elev nämnde att han tyckte Billström slingrade sig runt frågor och undvek att svara direkt på ämnet. En fråga som ställdes var hur det känns för honom (Billström) att vara malmöbo vilket han svarade ”Bra” men fortsatte sen säga att han representerar Sverige i EU och inte Skåne eller Malmö. Och i Stockholm är han inte mindre svensk än andra som sitter i riksdagen men han känner sig ändå mer som malmöit än stockholmare. En annan fråga var mer yrkesrelaterad då eleven undrade vad Billström är missnöjd med. Svaret till den frågan var att han är missnöjd med mycket men det huvudsakliga missnöjet är att EU inte har en gemensam migrationspolitik.
Många av frågorna var känslomässigt grundade och detta konstaterade Billström att han inte var bekväm med då han är van vid objektiva frågor och inte subjektiva.
En elev som är aktiv inom politik undrade om Tobias Billströms sexuella läggning påverkar hans (Billströms) handlingar och beslut. Tobias tyckte inte att politik kan blandas med ens känslor.
Postumt till intervjun kommenterade eleverna att det var mycket bra men en elev gick förbi honom och yttrade att han (eleven) tyckte han (Billström) ”slingrade sig lite mycket”.

torsdag 27 januari 2011

Instuderingsfrågor kring teorier om barns utveckling

Teorier om utvecklingspsykologi

1. Daniel Stern:
Det vi upplever i barndomen kan sätta bestående avtryck i vårt medvetande.
Små barn anser sig som ett jag väldigt tidigt. (Begynnande själv)
Barn är socialt aktiva individer redan från början. De utvecklar en personlighet långt innan de kan prata. Föräldrarnas reaktion på barnets handlingar är viktiga redan från början för barnets personlighetsutveckling. För att identifiera sina känslor måste barnen få dem bekräftade av andra människor.
2. Jean Piaget:
Barns tankeförmåga utvecklas steg för steg i olika stadier.
I de olika nivåerna lär de sig att anpassa sitt tänkande och handlande till nya kunskaper och erfarenheter. Ett barn har en gräns för vad de kan lära sig under en viss ”level” och när de ”går upp i level”/blir mer mogna, kan de lära sig mer.
3. Lev Vygotskij:
Barn lär sig först använda språk i sociala sammanhang för att därefter utveckla ett individuellt språk.
Genom att språk utvecklas i sociala relationer, är det viktigt för barn att få umgås med andra. För att ett barn ska kunna ha ett visst beteende måste de se någon annan med det beteendet för att utveckla det på egen hand sen. Där finns två nivåer: stabila och kritiska; i det stabila sker utveckling stabilt; i det kritiska sker starka förändringar som kan visas genom konflikter med omgivningen. De kritiska perioderna är också stadier på vägen mot en större självständighet.

Lekteorier

1. Sigmund Freud:
Barn bearbetar svåra händelser genom att leka.
I leken kan de skapa sin egenfantasivärld som fredställer deras önskningar. De kan även utöva sina kunskaper och ”öva inför det verkliga livet”
2. Erik Homburger Erikson:
Leken är det viktigaste sättet att bearbeta känslor av underlägsenhet och rädsla.
Något som verkar farligt kan bli ofarligt genom leken.
I leken kan barn även öva på att uttrycka känslor. De kan välja att reagera med skräck eller triumf inför ondskan. I leken har barn möjligheten att ta kontrollen över det farliga och vara modiga och starka. Genom lek kan barn läka sårade känslor. En människa är bara en människa om man har sin lekförmåga bevarad.
3. Jean Piaget:
Barn prövar sina upplevelser och erfarenheter genom att leka.
I leken lär de sig att anpassa nya upplevelser efter tidigare erfarenheter. Leken är också betydlig för inlärning. Sten sjunker, gren flyter etc.
4. Lev Vygotskij:
Leken är en social process.
Leken kommer in i barns liv då de blir medvetna om vuxnas handlingar. Leken återspeglar handlingar som de har sett vuxna göra förr. Om ett barn har sett en riddarfilm med vuxna skådespelare leker de riddare.